Fuck it I´m gay

Det konstiga är att det bara är så när man kommer hem och det är tomt och sent. Då undrar jag varför och när det kommer bli som jag tror det kommer bli. Natten ligger på utanför och verkar inte ge sig, precis som vanligt är det mörkt och dagen är tusen år bort. Hade jag inte sovit dom där timmarna kanske dagen aldrig hade kommit fram och visat att det finns en morgondag. Kanske ha dagen slutat i kakel och vitt snurrande tak som undrar varför du ligger där igen och glor på något som inte finns.
Men det gör jag inte för jag är alldeles för feg och sitter i köket och skriver och sigur rós lägger en matta över livet i köket där det är alldeles mörkt och lite kallt.

det lyser mittemot i några fönster. klockan är två och jag undrar vad dom gör så här sent. kanske är det en middag som dragit ut på tiden eller ett älskande par som inte vill att natten ska bli morgon, att ljuset inte ska avslöja hur han ser ut hur hon ser ut hur dom ser ut inte i drömmen utan när ljuset visar skavankerna. För dom finns där överallt dom där skavankerna och beror på vem som tittar för att avgöra hur illa det är. jag är rädd för folk som tittar och säger att det är illa.

jag gillar sigur rós. jag har en skiva som lugnar ner och tar mig bort långt till funderingar som är mjuka och behändiga. ikväll träffade jag mycket folk som är förvirrade och fulla av försvar. dom är så svaga och enkla och avslöjade att försvaret är det ändå dom har att komma med nu. dom måste vara något och hälsa på några för att visa att dom duger när andra tittar. jag längtar mest efter en som inte bryr sig och jag förstår henne och mig själv i sorlet som närmst tar sig horiga nivåer.
Titta jag känner henne honom som står där och gör det, ser du?

corn flakes och mjölk och mackor med mycket ost och första säsongen av the office och somna i soffan lugna mig. det känns skönt.

du var där hela kvällen. du som jag somnar med.
gott så/ Sandy Mac Makeba.