Det finns tusen miljoners miljarders bloggar runt om i världen. Några har många, en del som jag har en. Det skrivs så mycket att ingen någonsin skulle kunna läsa allt. Skolfotokatalogen och dagboken har blivit allmänhetens konfektyr. Spänningen med att träffa en person i närområdet har lixom gått en smula förlorad. Några google, facebook och bloggklick senare har man researchat fram ett halvt liv.
Vem personen hänger med, vad det brukar göra och vilka intressen som kan tänkas finnas.
En kollega på jobbet har massa i-phone applikationer. Han behöver inte tänka själv längre och raderar med en smekning ut mycket av de som kan nämnas som vardagsäventyr.
Det är lite skrämmande men har väl sin funktion det också.
Igår fick jag en kommentar på min blogg. En person har läst.
Det är gött.
M
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar