Bild

Min faster har en pocketkamera med film i. Eller oftast är den full med bilder och måste bytas eller så är batterierna dåliga. Det tycker jag är charmigt. Hon tar 36 bilder och byter film. Först hos framkallarna får hon reda på hur det gick. Vilkas ansikten som blev suddiga eller sagolika.
Hon heter Marianne min faster men jag kallar henne Majsan. Hon gillar att ta kort, många och gärna uppställda bilder. Vi ska stå i grupp och le eller säga något ord som ger oss roliga och trivsamma miner. Pappa tycker oftast att det tar alldeles för lång tid när hon ska ställa i ordning för en bild.

Det är kul och känns jäkligt ärligt. En bild blir vad den blir. Ett ögonblicks verk.